Att bli ifrågasatt

Jag vet att jag gör rätt saker och att det är saker som var för sig är meningsfulla men som tillsammans bildar en störrre meningsfullhet. Att bli grundligt ifrågasatt är en sådan gång inget mindre än ett välriktat slag i magen. Det kräver i vanliga fall disciplin av mig att inte investera energi i de obalanser jag gjutit in i fundamentet till det jag håller på med. Obalanser som när jag påminns om dem får mig att vackla till och förlora sömn. När jag blir ifrågasatt som jag just blev släpper den där självdisciplinen.

Nytt för denna gång är att jag inte räds konflikten. Kanske går obalanserna mot sitt upplösande just på grund av det. I det stora hela applåderar jag utvecklingen och utbrister "äntligen". Att bara ge och ge när ordet tack inte finns i vokabulären är inte särskilt givande. Man får kliva fram och vara sin egen bästa kompis ibland, helt enkelt.

Den senaste veckan har varit en nagivationsövning i trånga farvatten. Jag visste redan från början att det skulle bli tight; det syntes på sjökortet. Mitt i farleden börjar det så hagla så att sikten blir närmast obefintlig. När jag så hittat en metod att fortsätta navigera börjar besättningen dra i mina kläder och jag hotas av en fientlig pirat. 

Men det coolaste av allt - jag grejar det. Snart ute på den soliga näsbysjön. Kanske blir det en glass på lappens...